Blogg app

Hittade blogg.se appen precis, hade glömt att jag bytt blogg. Att hitta denna o läsa de sista inläggen var tungt - riktigt tungt. Sjukt när man inser att tiden rinner iväg, alldeles för fort.
Nu för tiden känns det som om jag inte ens har tid att tänka på vad som hänt, inte tid att sakna Erika. Men så ofta i vardagen påminns jag att hon fattas, men som folk säger, man lär sig att leva med det. Det låter så sjukt, men det är verkligen så.

Ska se vilken blogg jag kommer använda i fortsättningen..

Ny blogg..

Eftersom det inte går att blogga från mobilen på blogg.se så har jag nu bytt blogg.


http://familjennilssonlindh.blogspot.com/

Farsdag..


Klockan 06.00 ungefär vaknade prinsessorna idag. Det är spännande när man får överraska någon!
Present i form av en lampa och finfina farsdagkort fick han. Givetvis hjärtformade mackor och kaffe också.
Sen har vi spenderat dagen med lunch hos pappa o Josefina o så har vi mest vart hemma.

Imorgon kommer Elina hit på kaffe, känns skönt. Få vetilera lite tankar med någon ny. Alla andra runt mig har ju redan hört allt tusen gånget - typ. Sen kommer Jennie o Adrian ner igen. Ska bli hur skönt som helst. Saknaden till dom har blivit större de senaste veckorna.

Begravningen på tisdag är jag orolig för. Jag är rädd att det kommer vara så fint att jag totalbrister. Hur ska det gå? Jag har ju tre flickor att ta hand om, o en mamma o systrar.
Har fått en tid till Lena - Erikas "utrednings psykolog". Det känns bra. Ytterligare en människa att bolla tankar med, någon som heller inte har hört allt tusen gånger.

Det är i vardagen jag saknar henne som mest.. Jag har, så länge jag kan minnas, berättat allt för henne. ALLT!
Nu kan jag inte berätta något. Den saknaden är värst. Jag skulle så gärna bara få prata med dig, ett samtal hade räckt. Jag har tusen frågor samtidigt som jag innerst inne vet svaren på alla. Jag vill bara inte inse dom.

Det svåraste är nog ändå att livet faktiskt går vidare..



Två veckor senare..


Igår när vi lagt oss i sängen och skulle sova så kom verkligheten över mig som
ett slag i magen. Då var det två veckor sen du antagligen gjorde redo allt. Du hade
bestämt dig och väntade bara på att somna in.
Exakt samtidigt, för två veckor sen, så låg vi i sängen och fattade inte att vårt liv skulle rasa samman nästa dag, att så många människor skulle särja bara dygnet efter.
Idag för två veckor sen så sov du redan. Du sov sött och vi här hemma visste inget. Klockan 18.00 ikväll är det två veckor sen vi fick veta. Två veckor sen livet rasade samman. Om du fick veta att detta gör så ont i oss alla
så vet jag att du hade kämpat ett tag till. Kanske till och med två år till. Kanske till och med så länge att du skulle få uppleva att må bra igen.

Lillan bröt ihop innan skolan idag. Även henne kommer verkligheten ikapp. Det gör ont i magen, ångesten kryper längs ryggraden. Tankarna snurrar i huvudet. INGET kommer någonsin bli detsamma igen och det gör så jävla ont!

Julafton kommer vara skit.
Emmas födelsadag kommer vara skit.
Min 30 års dag kommer vara skit.
Liseberg i sommar - utan dig - kommer vara skit.

INGET kommer någonsin bli detsamma utan dig min älskade syster.

...


Dagarna rullar på här hemma. Det händer inget alls.
Dom är långa o sega. Mycke tankar som snurrar. Imorgon börjar skolan för barnen igen, ska bli
otroligt skönt. Jag längtar tillbaka till vardagen. Jag vill leva vanligt igen. Om det nu går.

Det känns som om du ska komma tillbaka. Som du bara är
borta just nu och inte - föralltid. Jag vill bara förstå. När i helvete ska det gå in??

Jag skulle vilja påstå att jag var den som stod dej närmast. Som egentligen alltid har stått dig närmast. Ändå är det jag som sitter här nu. Likgiltig och tom. Varför?

Jag har så mycket innom mig så jag vill bara skrika!

Jag vill ha en egen måne, som jag kan åka till.
Där jag kan glömma att du lämnat mig.

Du är så jävla saknad och så jävla älskad!

...




Nu är jag ensam första gången sen du lämnade denna värld. Jag har kikat igenom dina kort, gråtit lite, luktat på din tröja, gråtit lite till, lyssnat på din musik, gråtit ytterligare. Ändå bryter jag inte riktigt ihop.
Ganska ironiskt att du lämnade oss just denna veckan, just den veckan när barnen skulle sjunga i kyrkan. Dina tjejer sjöng super fint. Madicken såg riktigt lycklig ut. Dom läste upp ditt namn, din ålder. Vi grät och endel tände ljus. Jag ska istället ha ett ljus som brinner för dig här hemma.
Du ska få en helt egen plats, precis som du har i mitt hjärta.

Jag önskar så att jag kunde gjort något, innan det var försent. Alla säger till mig att jag vart sånt oerhört stöd för dig genom denna sjukdom. Ändå känns det som jag inte gjort något, och om jag nu gjort det så räckte det ju inte till.

Du sov så fint när vi såg på dig. Såg ut precis som du alltid gjort. Sovandes med öppen mun. Jag klappade dig på armen - du var kall. Jag klappade ditt hår, det kändes precis som vanligt. Men det räcker inte! Jag vill hålla din hand, vill att du håller min. Jag vill att du ska sitta uppkrupen i min soffa o gosa med flickorna på fredagskvällarna.. Jag vet inte om dom kommer klara sig utan dig. Vet inte om jag kommer klara mig!

Jag måste bita ihop, vara stark. Finns många som behöver mig nu. Sen Erika, sen kommer jag bryta ihop. Sen när jag får tid.



Ellen Erika Ryden.

Idag fick jag läsa något du skrivit. Något som gjorde mig lugn.
Detta var vad du verkligen ville. Tack för att du kämpat emot din vilja i
två år, för våran skull. Tack för att vi fick känna dig i 20 år istället
för 18. Tack!

Om du inte redan vet - Molly har fått sin första tand.


...



Jag vill bara skrika.
Jag vill bara gråta.
Jag vill bara förstå.
Men här sitter jag - tom!


Jag har inte förstått, det är jag säker på.
Jag har inte förstått att du inte kommer tillbaka mer.
Du har tagit steget. Det är slut.

Varför, varför ville du lämna oss. Lämna Madicken och Emma. Molly. Adrian. Varför.
Det måste varit så att monstret vann över dig. Du va så stark. I två år vann du över honom gång på gång.
Du har det bra nu. Bättre än du haft det på så länge.
Ta hand om oss där uppifrån. Jag klarar mig inte utan dig.

...






Sov gott min älskade syster.




110902

Ojoj vad tiden går undan.
Nu har barnen gått två veckor i skolan. Emma hade nog lite för höga förväntningar för hon tycker
inte att det är sååå himla kul. Eller så är det så enkelt att hon bara säger så för att andra säger så.

Söndag till måndag sov lillan hos sin pappa. Dom skulle på kalas till en tjej som Emma gillar väldigt mycket, därför ville hon dit. Jag berättade för pappan att jag ville ha tillbaka henne innan fotbollen som började 17.00. Det va säsongs start och det har Lillan längtat efter sen sommaravslutningen. Dom bestämde istället att han skulle ta med henne dit och så skulle hon sova över där. Eftersom jag inte vill att Emma någon gång ska kunna vända deras kassa relation mot mig, så fick det gå bra, även denna gång.

Strax efter sex ringde jag Emma för att se hur det hade gått på träningen. Då hade dom inte vart där. Pappa hade tyckt att dom skulle mysa istället! GAH så arg jag blir. Jag försöker lära mina barn att om man tar på sig en fritidsaktivitet så ska man sköta den. Man kan inte bara komma och gå som man vill. Att han sen inte kan skita i EN fisketur för att hon vill vara med honom, men hon ska skippa sin fotboll gör mig precis galen! Jag kan helt ärligt säga att han är den enda personen på denna jord som jag hatar. I sex år har jag försökt skydda henne från hans svikanden. Nu är det slut på det. Nu har jag börjat berätta för henne vad JAg tycker om honom. Jag säger att jag inte tycker att han är värd hennes uppmärksamhet eller tid. Jag är väldigt tydlig med att berätta att det är så JAG tycker, att hon givetvis får tycka vad hon vill. Hon tycker om sin pappa, mycket. Men hon har börjat säga "skiter han i mig så skiter jag i honom". Dessa ord har jag längtat efter. Det är svårt att se henne ledsen och sviken, gång på gång. Hoppas verkligen hon vaknar snart och inser hela sanningen. Den dagen kommer jag öppna champagneflaskan och skåla. Som sagt, i sex år har jag försökt skydda henne.
Min lilla lilla Emma, den goaste av dom goa.

När barnen kom hem från skolan i tisdags så blev dom överraskade. Dom skulle få måla på väggen :)
Här har ni resultatet :)

110822

Idag var det en stor dag.
Min lilla Lillan började skolan.




Har inte hänt så mycket i helgen. Va en sväng i skövde o köpte skolväska, åt hos jerkers mormor och drack kaffe hos svärmor. Åkte en sväng te falköping. Fixat ordning här hemma. Mollys rum bl.a.
Molly är inne i en "vakna på natten period" Ingen av mina tidigare barn har varit sån. De är ju superjobbigt! Men från att vara vaken tre timmar/natt har det nu gått ner till en timma. Det är mer okej :)

Tack Jennie för nya fina bloggdesignen! =)

Gubbern jobbar kväll så jag och Emma ska mysa och äta bakpotatis ikväll. Molly får vara med o titta på :)

110819


Igår var vi uppe tidigt. Halv åtta ville Molly inte sova mer, så det var bara att kliva upp. Ganska skönt faktiskt.
Meeen det rubbade nog pruttans sömn totalt. Hon var vaken kanske sammanlagt 4 timmar på heeela dagen. Hon bara sov och sov.
Trodde att det skulle bli en riktigt helvetes natt. Klockan ett kom lillan ner efter att ha haft en mardröm. Har aldrig vart med om att hon vart så rädd. Hon ville till och med ligga emellan oss. Molly vaknade och somnade väl runt tre igen. *suck*

Jaja, så är livet med bebis/barn :)

Vi bakade igår, silviakaka, hallonkakor och havreflarn. Idag har vi bakat drömmar och Madicken har bakat muffins.

Strax kommer Evelina på kaffe, kanske Denise oxå. Härligt med lite besök i rusket :)

110818


Gårdagen spenderades hemma. Heeela dagen. Emma sov hos Denice så jag och Madicken fick lite ensamtid (Molly var ju självklart hemma me) Vi satt i soffan och funderade på vad vi skulle hitta på, baka brukar vi göra men eftersom bakmargarinet va slut så var det inte så lätt. Vi fick för oss att göra saft! :)
Ut till våra svartvinbärsbuskar - redo att plocka. Då va det tomt. :( Vi har tre buskar på baksidan. PÅ framsidan finns en buske och på den fanns några bär. Sen plockade vi lite vitavinbär oxå och så slängde vi i lite blåbär. Det blev alltså blandsaft! =) Det va ju inte ens lite svårt, jag blev till och med nöjd med saften! Woho!

Sen kom Emma hem och posten kom. Jultidniingsreklam i mängder. Vi kom överrens om att dom ska få sälja i år. Ihop. Så dom begav sig ut och började. Dom ska sträva efter att få ihop till ett xbox kineckt. Det kan dom ju ha ihop :)

Så vill ni köpa gå in på www.jultidningsförlaget.se och kika och så kan ni skicka beställning här eller så :) <-- JENNIE!

Emma ska bli dubbel-storasyster. I februari ska hon få ett syskon. Jag har misstänkt det länge, men igår fick vi det bekräftat. Jag blir så satans jävla arg! Är det inte bättre att ta hand om det barn man redan har först, innan man skaffar fler. GAH! Tack o lov så har iaf lillan börjat förstå lite, hon vill numera inte åka till pappa. För min del blev det en ÄNTLIGEEEEEN upplevelse. Det har jag ju faktiskt väntat på i sex och ett halv år. MIN tjej det!

NU ska vi baka. Wiieho!

Bilder från restaurang Emma

Emma lagar maten.
Emma tar beställning.
Emma lägger upp mat.
Emma serverar.
Åh så gott. Gurkan med ketschup på ska se ut som en svamp sa hon ;)

110816

Igår när jag gick o la mig så ställde jag klockan på 8.00. Dels för att ringa BVC ang Mollys bajs (som är militärgrönt) och dels för att få in Lillan på rätt rutiner - skolan börjar ju på måndag.
De fungerade inte alls, jag gillar helt enkelt att dsova alldeles för mycket. 9 vaknade vi, det är ju iaf bättre än tio som det brukar vara :P
Vi tillbringade förmiddagen med att göra - ingenting. Lite dammsugning och tvättning bara. Sen va det dags för restaurang Emma att börja kocka. Hon lagade makaroner och köttfärsås heeelt själv. Jag fick sätta mig vid bordet och hon kom och tog beställning, sen serverades maten - upplagt och klart. Så duktig tjej!
Sen bar det av till Malin och Saga på kaffe och äpplepaj. Gott & trevligt som alltid. :)

Har vart en bra dag!

Tänker lite extra på lillasyster idag. Hoppas verkligen ditt liv repar sig snart.

RSS 2.0